det händer så jävla mycket just nu.
hemma, här, överallt..
nästa helg kommer jag "hem"
jag ser fram emot roskildefesten som fan,
jag ser fram emot att få träffa rätt folk.
men att det ska ske i landskrona ser jag inte fram emot!
är så jävla trött på detta.
jag bor 100 mil bort, ändå känner man skiten ända hit..
hurfan är det möjligt?

i januari drar vi, efter resan ska jag inte flytta hem!
man märker hur skönt det är att slippa allt när man är ifrån det ett tag..
jag bryr mig faktiskt inte alls längre, kanske rent av ska stanna här,
där jag börjat få vänner, trivs med jobbet osv!