Jag bryr mig inte om dig längre
Jag bryr mig inte om att jag tänker på dig i varje vaket ögonblick och sen drömmer om dig när jag sover
Jag bryr mig inte om att du har det finaste leendet på hela jordklotet
Jag bryr mig definitivt inte om att jag får fjärilar i magen bara jag ser dig
Jag bryr mig inte heller om att jag blir glad bara jag hör din röst
eller att jag blir ledsen när jag tänker på att jag inte har dig längre
Jag bryr mig inte om att du har någon annan
Jag bryr mig inte om att jag saknar dig
och jag bryr mig heller inte om att det aldrig kommer bli vi igen

(ändå tänker jag på det varje dag, varje minut och varje sekund?)

Seriesegern kändes underbar och det var skönt att springa där på planen och spruta champange på varandra. Började festa med laget redan klockan fyra och när klockan va typ halv åtta gick jag och josse  in och meddelade alla att klockan faktiskt började bli mycket, då skrattade bara alla och bad oss kolla på klockan igen. Halv åtta. Vi trodde den va typ halv tolv, så långe hade vi hållt på. Men jag klagar inte, vi hade trevligt och jag hade gärna sett att kvällen varade längre.
Det står två till serisegrar fester på schemat, det blir hårt tjejer och jag längtar som en ensam man i öknen längtar efter vatten typ :)

Är väl dom två sjukdomarna jag lider av för tillfället.
Doktorn sa att jag hade magkatarr, vilket man får av stress. Jag fick medicin och också rådet att lugna ner mig och dra ner på tempot i mitt liv en liten aning. Något som tycks omöjligt om man heter Emma Dahlgren.
Imorgon ska det skolfotas, haha, något jag inte ser fram emot kan jag tala om!

Min tid räcker inte till.
Jag vill jobba så jag får ihop pengar till min resa, en ny mobil och så småningom en bil.
Samtidigt vill jag vara ledig och ha ett liv.
Träna får jag börja göra på torsdag igen, vilket jag är otroligt lycklig över.
Skolan har ju börjat också, så nu är det prov, läxor och långa dagar, som vanligt.

Ska sticka ut och springa en runda!

Allt känns så hopplöst just nu..
Det är så mycket som inte går rätt, till och med mina horoskop säger att saker och ting kommer gå fel osv. Och det gör dom verkligen. Jag har ingen ork. Jag är lättirriterad och känslig. Har inte tid med något annat än mitt eget liv, får verkligen tvinga migsjälv att ta mig tid till lite andra saker. Det tar emot att göra något "oviktigt" som att gå och fika eller gå på bio eftersom jag har tusen andra saker som är mycket viktigare att göra, men man måste faktiskt pausa ibland. Annars blir allt bara jobbigare, visst att det är jobbigt att bara lämna allt viktigt. Men när man sen kommer hem igen har man ork att ta tag i det igen. Det är verkligen en stressig period i mitt liv just nu, jag har mycket att tänka på, mycket att stå i, så bli inte alltför ledsna om jag inte ringer lika ofta eller tar lång tid på mig att svara på ett sms. Ring mig, tjata på mig att jag ska komma ut åtminstone en liiiiten runda, gå ut och gå, festa lite eller bara titta på film. Gör det, jag viker mig nästan alltid om nån tjatar lite på mig.

Jag och Emma hade deeptalk innan ute i solen. Det är otroligt vilket fint väder det helt plötsligt har blitt. Jag kan inte precis säga att jag fick ut något av det, men det var ändå mysigt att ligga där i gräset med dig min vän. Min vän som faktiskt bara har mig kvar (enligt henne), min vän som jag älskar för den hon är, vad hon än gör. Min vän som alltid kommer vara min vän trots att jag tänker ge mig ut och se världen om lite mindre än ett år. Ett år ja, ett år går så satans snabbt. Det var ett år sen jag träffade min vän, och nu är det bara ett år kvar till jag reser ifrån henne. Men jag kommer tillbaka tills skolan börjar, du slipper bara mig i sisådär 2 månader.

Det känns som om alla bara försvinner.
Fick precis reda på att rola ska till indien i 5 månader nu i november.
Fia stack till usa för nån månad sen (hon kom iofs hem lika snabbt igen)
men jag hann ändå vara ledsen för att hon var borta.
Men jag kan inte klandra dom, hade jag inte haft min skola så hade jag också dratt.