Förlåt mina fina!

Jag längtar inte hem,
men jag saknar er.
Och anledningen till att jag inte pratar
eller skriver till er är att jag är
rädd att det ska göra för ont.

Jag trivs verkligen, det är underbart.



utsikt fårn restaurangen jag jobbar på


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0